Before me
CV BIO MORE
Fotografier från förr och kommentar om min släkt. Många foton tagna av min mormor Ester Persén.
Vårtomta, Södertälje ca 1925
Ett foto från mitten av 1920-talet på min morfar Ernst Persén med min mor Eivor. De bodde då i Vårtomta vid Birkavägen i Södertälje.
Min mamma nämnde i förbigående, när vi tittade på foton, att en ung kvinna brukade sitta barnvakt för henne.
Den hon pekade på var troligen Edit Johanna Dorotea Lindqvist, som var morfars systerdotter. Det är nog hon på två inomhusfoton med min mamma och ett foto när hon står i trädgården med Birkavägen i bakgrunden. Hon arbetade som hembiträde och bodde på Vårtomta från slutet av 1924 till när hon födde en dotter 1926-08-29 på Eskilstuna sjukhus. I samband med födelsen dog hon av brusten blindtarm. Edit Johanna Dorotea blev 19 år. Dottern överlevde och fick namnet Edit Eivor Dorotea.
Med en släktforskande syster, mormors foton och egna vaga minnen så får historien liv.
Min mamma nämnde i förbigående, när vi tittade på foton, att en ung kvinna brukade sitta barnvakt för henne.
Den hon pekade på var troligen Edit Johanna Dorotea Lindqvist, som var morfars systerdotter. Det är nog hon på två inomhusfoton med min mamma och ett foto när hon står i trädgården med Birkavägen i bakgrunden. Hon arbetade som hembiträde och bodde på Vårtomta från slutet av 1924 till när hon födde en dotter 1926-08-29 på Eskilstuna sjukhus. I samband med födelsen dog hon av brusten blindtarm. Edit Johanna Dorotea blev 19 år. Dottern överlevde och fick namnet Edit Eivor Dorotea.
Med en släktforskande syster, mormors foton och egna vaga minnen så får historien liv.
1920-tal vid bostäder och kanalbygge
Var kan byggnaden ha varit någonstans och vilka är människorna? 1920-tal. Fotografier tagna av min mormor Ester Persén. Min mormor har lånat ut kameran på en av bilderna och är längst t.v och hålls om av en kvinna och nedanför är en man med ett barn i knät. Kvinnan med barnet finns med på en tidigare visad vinterbild från Birkavägen i Södertälje när mormor och morfar bodde där, så det måste vara 1920-tal. Mannen finns med t.h. på ett foto som jag antog var från kanalombyggnaden. Det fotot har jag visat tidigare men visar igen. På en bild är huset i bakgrunden och barnet i förgrunden. Några av människorna på trappan känns igen från en bild med segelbåt som jag visat förut.
ca 1930 Katarinagården
Katarinagården
I Skarlunda, Östertälje, låg Katarinagården, ett vackert sommarhem för äldre och mindre bemedlade från Katarina församling i Stockholm. Där det nu ligger en skrot!
Prästen Per Gyberg var grundare och drev gården och författaren Gaby Gyberg var hans första fru. Båda var väldigt aktiva i Fredsrörelsen. Per Gyberg var bl.a. ordförande i “Svenska Freds- och skiljedomföreningen” på 30-talet. (Svenska freds grundades 1883 av Tumba-bon K P Arnoldson, som fick Nobels fredspris 1908). Gaby Gyberg var aktiv i Kvinnornas Representantmöte "Ned med vapnen i alla länder" tillsammans med bl.a. Barbro Alving, Karin Boye och Elin Wägner.
I en bokhylla, i vårt nu sålda släkthem i Skarlunda, fanns böckerna “Våldets Triumf” 1930 och “En kvinna” 1931 skrivna av Gaby Gyberg. I en av böckerna fanns en hälsning från författaren till Patrik Pettersson, min farbror, vid tidpunkten knappt 20 år.
Förordet till “Våldets triumf” avslutar Gaby Gyberg med orden:
Kvinna — Moder! Endast genom dig genom din vilja kan kriget bannlysas. När du i ditt hjärta ristat dessa budord: Min make får ej döda andra kvinnors män, min son ej andra mödrars söner — då är krigets barbari dömt till sin undergång. Uppmana din make, lär din son att offra sitt liv för det största och skönaste i livet: Kärleken — ej för det lägsta och ömkligaste: hatet! Kriget är fött av hat och föder hat. Därför måste det utrotas, förintas!
Moder! Skydda dina barn för helvetets kval, medan tid ännu är! Lär dem, att över samhällets mänskligt ofullkomliga lagar står det egna Samvetets gudomliga lag.